Rapport från Alliansloppet 2012

Jag hade aldrig kört ett rullskidlopp förut så det var svårt att veta vad som väntade mig. Alliansloppet 2012 blev min debut i detta sammanhang. Men det blir nog inte det sista. Jag fick helt klart mersmak.
 
Innan loppet hade jag tänkt mig att det skulle bli lite trångt och att det var viktigt att hålla reda på stavarna så inte spetsen gick av. Viktigt också att försöka hitta ryggar så man inte hamnar i ingemansland. Tidsmässigt var det svårt att sia eftersom det inte är samma sak att åka ensam som att åka i grupp, men en tid strax över 3 timmar var nog realistiskt, 3:10-3:20 min/km.
 
När starten väl gick blev det helt klart ganska trångt upp i första backen (men inte lika bökigt som på Vasaloppet). Jag lyckades dock hålla mig ganska kall och försöka åka där det inte fanns alltför mycket folk. När vi väl kom upp för backen var det en hel de utför och där visade sig att det rullade på rätt bra för mig och jag tog många placeringar. Så var det hela loppet. Om det beror på att jag hade bra hjul eller att jag hade en bra fartställning vet jag inte men jag konstaterade att flertalet åkare hade en väldigt felaktig fartställning.
 
På några ställen var det trångt och det var en del svåra kurvor och där gällde det att sänka farten lite för att klara det men för det mesta var det fin och bred väg att åka på.
 
Första varvet gick snabbt och jag hittade perfekta ryggar att följa med. Det var lite motvind från Vänersborg till Trollhättan och där gick jag inte upp och drog en meter. Jag varvade på 1:17 och då förstod jag att jag hade en rejäl chans på att komma in under 3 timmar. In på andra varvet var det lite glesare med folk och där fick jag gång på gång jaga ikapp de små klungor som fanns. Där lyckades jag väl sådär eftersom jag fick åka mestadelen av varvet utan att ha rygg på nån medtävlare.
 
Jag kämpade på ganska bra och hade även koll på klockan och såg att jag låg på gränsen till att klara under 3 min(km (20 km/h). Och med en rejäl spurt klarade jag det och var väldigt nöjd när jag kom i mål på 2:41. Att sträckan "bara" var 54 km på min klocka spelade mindre roll.
 
Sammanfattningsvis en lyckad dag med perfekt väder för rullskidor och jag tar med mig erfarenheten av hur en rullskidtävling går till.  Flera tävlingar går i höst, tex SM på rullskidor i Lidköping. Tills dess ska jag ha skaffat mig ett par tävlingsrullskidor (detta lopp gick på träningshjul, så kallade 2:or).
 

Dags för rullskidlopp

Efter förra helgens lyckade lopp i löparskorna är det i morgon dags att hoppa i skidpjäxorna för Sveriges största rullskidlopp, Alliansloppet.

56 km ska avverkas och det är en ganska lång sträcka om man som denna gång ska åka på träningshjul, så kallade 2:or. För mig innebär det nog en tid en bit över 3 timmar. Men det är alltid svårt att säga eftersom det beror mycket på väder och vind.

Men för mig är det inte jätteviktigt vilken tid jag får. Jag åker dit för att få prova på att tävla på rullskidor. Det är visserligen ett seedningslopp för Vasaloppet men jag räknar inte med att jag kommer seeda upp mig från mitt 4:e led som jag är i nu. Seedningen sparar jag till vintern då jag kommer på snö.

Stora delar av världseliten på långlopp är på plats i morgon, bland annat bröderna Aukland, Jerry Ahrlin och Daniel Tynell. Återstår att se hur långt efter jag kommer vara dessa herrar.

På deras hemsida http://alliansloppet.se skriver det att det ska gå att följa resultaten live. Så har ni ingen bättre för er en lördag eftermiddag så är ni välkomna att se hur det går.

750 dagars väntan är över

Då har det äntligen skett. Jag har deltagit och kommit i mål i en löptävling. Det var drygt 2 år sen senast.

Igår begav jag mig till Mariestad där Mariestad marathon avgjordes. Det fanns möjlighet att springa en kvartsmara och det tillfället tog jag tillvara på. Lite spänd på hur det skulle kännas att tävla var jag allt men framförallt kände jag glädje över att vara tillbaka.

När starten gick sprang jag med tätgruppen ganska lätt men efter ca 500 meter tittade jag på klockan och såg att det gick alldeles för fort, 3:40-fart närmare bestämt. Jag fick helt enkelt släppa av på farten lite och springa i min egen fart. Planen var att ligga runt 4-fart, en sluttid strax över 42 minuter.

Jag höll planen bra och låg strax under tänkt fart hela tiden och i mål blev det 41:35, 3:56 min/km. En tid jag är riktigt nöjd med. Men viktigast av allt igår var att foten höll och att jag fick känna på känslan att springa i mål på en löpartävling igen, något som jag ibland har tvivlat på att jag nånsin skulle göra igen.

 

Fartträning

Nu börjar det närma sig första löptävlingen (på lördag) och första rullskidtävlingen (nästa lördag) så det senaste har fokuserat på fartträning. Ganska korta pass med hög fart med andra ord.

Och det har känts bra både med löpning och rullskidor så jag ser fram emot att tävla.

Just nu befinner jag mig i Danmark och har tidigare ikväll tagit en jättelugn löprunda mest för att hålla igång kroppen. Har efter det laddat med en ordentlig middag och en dansk fatöl. Nu kan ingenting gå fel på lördag, eller?

Äntligen dags för löptävling

Nästa lördag är det dags. Då ställer jag upp i en löptävling. När Mariestad marathon avgörs springer jag kvartsmaran. Det blir då 750 dagar efter senaste tävlingen då jag sprang i mål på Kållandsös fotbollsplan i Läckövarvet.

Då var jag jublande glad över mitt nysatta pers på halvmaran. Sen dess har jag haft ständiga problem med min vänsterfot och jag har bland annat opererat mig 2 gånger.

Det har dock det senaste känts såpass bra i min fot att jag vågar mig på att tävla på korta distanser. Denna dag har jag längtat efter länge och bara springa i mål på en tävling är något jag skulle bli väldigt glad över. Visst, det är ingen jättetävling (en motionsklass dessutom) men det passar mig perfekt.

Ett annat syfte med tävlingen är också att seeda upp mig på Göteborgsvarvet 2013. Jag är anmäld där men har inga resultat det senaste året att visa upp. Så om jag inte vill starta längst bak så måste jag seeda upp mig. Det kommer faktiskt inte jättemånga tävlingar innan "Varvet" där jag har chansen att seeda upp mig.

Tidsmässigt vet jag inte riktigt vad jag ska vänta mig på loppet men jag ska i alla fall gå ut och bara njuta över att få tävla igen.


Så här glad var jag 2010 efter mitt pers (1:24:58) på halvmaran. Den glädjen vill jag återuppleva igen.


Full fart igen

Efter magsjukan är jag nu tillbaka i full träning igen. Men först var jag på massage där Kajsa fick loss en hel del i min vänstervad. Bra att hon fick bort det för det kan möljigtvis störa min fot. 

Igår fick jag med mig Cilla ut för backintervaller. Den 360 meter långa backen passar mig perfekt och den här gången blev det 6 intervaller.

Idag tog jag mig ut på ett ganska långt pass på rullskidor. Efter drygt 2 timmar hade jag dock hunnit bli rejält trött. Jag tyckte att jag körde på hårt men farten uteblev. Förhoppningsvis beror det på att det blåste ganska mycket.  

RSS 2.0