Lidingöloppstestet är gjort

Jag har funderat på det länge.

Nu kände jag att jag var tillräckligt tränad för att klara av det.

30 km i terräng alltså.

Jag gav mig iväg i morse till Billingen och genomförde ett löppass på 30,5 km. Eftersom Lidingöloppet är hyfsat lätt i början och tyngre i slutet började med gröna milen, en ganska flack bana. 47 minuter tog den. Sen var det dags för Billingehusloppet som är 10,5 km. Den är ganska kuperad och det tog mig ca 52 minuter att klara av det.

Nu hade jag bara lila milen kvar, en rejält kuperad bana. "Skönt" att ha som avslutning. Jag valde att avsluta med den eftersom den har några rejäla backar som påminner om backarna i slutet av Lidingöloppet. Jag ville känna på hur de kändes med 25 km terränglöpning i benen.

När jag gav mig ut på sista milen hade jag redan blivit lite stum i benen så jag var ganska orolig över hur det skulle gå. Men det gick faktiskt riktigt bra. Kom in på ca 50 minuter och klarade hela löppasset på 2:29:30, en km-tid på 4:53. Om jag drar bort för de extra 500 meterna skulle det bli 2:27 på 30 km något jag är riktigt nöjd med.

Tidigare har jag haft som mål att klara 2:45 på Lidingöloppet men 2:30 är nog inte omöjligt.

På lördag åker vi på semester till Öland med några vänner och då blir det nog några intervallpass. Men först får jag nog återhämta mig från dagens träning. Det gör jag med att åka till Vänern och bada.

Vi får se hur det blir med rapporteringen på bloggen när jag är på Öland. Risken är att det dröjer ett tag tills nästa inlägg.


Skickar med banprofilerna för gröna och lila milen. Där ser ni lite hur kuperad den lila är. Nedan ser ni också banprofilen för Billingehusloppet. Den är inte så tokig den heller.

None


Nu är det klarlagt

Det råder inga tvivel. Skarahovs 400-metersbana är längre än Skaravallens (som alltså inte är 400 meter).

I tisdags var jag ju på Skaravallen och sprang. Gjorde fantastiska tider där på bland annat 800 meter. I dag provade jag Skarahov där jag tidigare varit. Vips var jag tillbaka till mina gamla tider igen.

Jag var visserligen riktigt seg idag men så mycket ska det inte skilja. Gjorde en 400-metare på 1.20 (1.10-1.15 i tisdags) och en 800-metare på 2.47 (2.28-2.36 i tisdags). Avslutade med en 1200-metare på 4.45 (runt 4 minuter i tisdags).

Dessa tider är en bit sämre än mina bästa och det beror nog på att jag suttit på badstranden i värmen hela dagen plus att fredagens lopp fortfarande sitter i benen. Jag är nöjd med att jag avbröt intervallträningen efter 1200-metaren. Hade tänkt köra mer men kroppen svarade inte alls idag. Bättre då att vila kroppen och återkomma när den återhämtat sig.

Det kanske den har gjort på torsdag. Då har jag tänkt ta mig till Billingen igen och möta backarna. Men jag ska först känna efter hur benen känns. Känns de inte OK kan det bli ett lugnare pass eller rullskidor.

Mamma Mia vad bra!

Ni som inte sett musikalen Mamma Mia, gör det så fort som möjligt!

Vi var i Göteborg i går och såg den och det var verkligen bra. Gillar man Abbas musik blir det ju inte sämre.

Åter till träning: Körde en lugn runda på rullskidor idag. Det var faktiskt nästan 30 grader varmt när jag gav mig av med först Emma en liten tur och sen Oscar. De gillar att cykla när jag tränar. Ganska kul att ha dem med men tempot blir tyvärr inte så högt.

Men det är skönt att bryta av med lite lugnare träning emellanåt. Nästa träning blir nog intervallträning på Skarahov. Måste jämföra mina tider mot de på Skaravallen från i tisdags.


Nej, nåt pers blev det inte

1.35.10 blev tiden på halvmaran Läckövarvet.

Så något pers var det inte frågan om. Jag gjorde dock ett försök och låg bra till de första kilometrarna men sen tog värmen ut sin rätt.

Det blev mer och mer slitigt. I början låg jag på 4.10-4.20 per km men det blev bara mer och mer. Mot slutet handlade det om dryga 5 minuter per km och då var det riktigt jobbigt. Benen värkte och pulsen var uppe i 95% av max. Min snittpuls hamnade på 175 (90% av maxpuls) och det är ganska högt tycker jag.

Egentligen borde jag vara besviken men det var inte bara jag som hade det jobbigt idag. Flera jag pratade med efteråt hade också tappat rejält mot slutet och legat flertalet minuter långsammare än normalt.

Jag blev åtta i M35 av 14 startande. Segrade gjorde Rickard Westergren på 1.15. 20 minuter före mig.

I morgon ska jag åka och se på Mamma Mia i Göteborg. Det blir nog inte lika jobbigt.

Rejält varmt

Sitter inne och väntar på att åka till Kållandsö och springa 21 km.

Det kommer nog bli rejält varmt. Just nu är det 28 grader varmt ute och jag håller mig inne med Emma som har feber idag. Oscar och Cilla är och badar.

Bada kommer nog jag också göra ikväll, i svett alltså.

Blir spännande att se hur jag klarar av värmen.

Nu ska jag slå mitt pers

På fredag ska jag springa Läckövarvet. Det är en halvmara som går på Kållandsö.

I går förberedde jag mig med att springa intervaller på Skaravallen. Jag sprang 400-800-1200-800-400 meter med 1 minuts vila mellan. Sen vilade jag 3 minuter och körde ett likadant set till.

Något överraskande gick det väldigt fort på mina intervaller. Bland annat gjorde jag 2.28 på en av 800-metarna. Tidigare har jag legat runt 2.40.

Antingen är Skaravallens banor kortare än Skarahovs eller också är jag bättre tränad nu än för nån månad sen. Det kanske är lite av båda.

I alla fall kändes det väldigt bra. Nu ska jag ladda batterierna för loppet på fredag. Jag siktar på att slå mitt tidigare pers på halvmaran, 1.32.50 från Göteborgsvarvet 1991.  Det är en km-tid på 4:23, ca 44 minuter på milen. Det ska jag bara klara om inte terrängen är väldigt svårlöpt. Men det tror jag inte den är.


Upp och hoppa

Backträning med upphopp innan är riktigt jobbigt.

Det prövade jag idag. Körde ett långpass i Petersburg (1.14) och bröt av med 4 stycken 1 min-intervaller och 2 stycken 2 min-intervaller.

Dessutom stannade jag vid en backe och sprang uppför den 8 gånger. Innan varje start gjorde jag 10 upphopp. Kändes ganska segt att komma iväg efter upphoppen om man säger så.

Styrka för benen gav det nog i alla fall.

Femdagars, nej tack!

Femdagars startar nästa vecka i Dalarna. Det är nog ingen idé att jag och Magnus ställer upp.

Vi hittar uppenbarligen inte ens i uppmärkt spår på Billingen. Det gick bra till en början. Lila milen satte vi så när på några tveksamheter i några korsningar. Vi stämplade in på ca 48 minuter. Godkänt.

Men sen gick vi bort oss totalt på del 2, Billingehusloppet. Efter ca 2 km var skyltningen på spåret plötsligt borta. Vi provad alla möjliga tänkbara vägar men några blå-vita skyltar såg vi inte till. Vi såg däremot lila, grön, röd och alla möjliga andra färger. Men de blå-vita skyltarna var bara borta. "Är det vi som är knäppa eller är det väldigt dåligt skyltat", funderade vi. Magnus konstaterade att han hade sprungit slingan minst 30 gånger. Men den erfarenheten hade vi ingen större nytta av.

Efter att ha irrat runt på Billingen en kvart gav vi upp. Vi tog ett spår som verkade ok och lommade iväg.

Efter ett tag kom vi på de blå-vita spåret igen men då hade vi genat ganska kraftigt. Vi kom faktiskt i mål till slut men hade det varit orienteringstävling hade vi nog kommit sist.


Fartlek med låg puls

Jag tycker det är otroligt svårt att få upp pulsen på rullskidor. Idag har jag kört fartlek, dvs man kör rullskidor i ganska lugnt tempo och med jämna och ojämna mellanrum kör man fartökningar. Fartökningarna varierade från 1 till 5 minuter i längd.

Problemet är att jag inte får upp pulsen så hemskt mycket under intervallerna. Om jag ska komma över 150 (78% av maxpuls) får jag kämpa på bra. När jag kör löpningsintervaller brukar jag komma upp i minst 170.

Vid löpning är det visserligen ganska stora muskler i benen som jobbar. När jag kör rullskidor är det mest armarna som får jobba. Jag försöker även få med magen men det är svårt. Jag får jobba på det. Känns som jag skulle kunna få ut mer av rullskidåkningen (och även skidåkningen) om jag lärde mig rätt teknik.

Löpningsabstinensen botad

Så var abstinensens botad.

I lördags sprang jag de 21 kilometrarna mellan Skara och Götene och i går blev det intervallträning runt Hindsbosjön.

Löpningen till Götene kändes riktigt bra och jag försökte springa på så fort jag kunde. Efter 1.34 kom jag i mål på stumma ben.

Jag kände fortfarande av lördagspasset i går när jag körde 1900-metare. Det kändes riktigt tungt men ändå bra att jag orkade fullfölja som jag gjorde.

Nu behöver nog benen få vila lite innan nästa löppass. Kanske blir det rullskidor däremellan.

Löpningsabstinens

Så var första långpasset på rullskidor efter Vasaloppet avklarat.

Tidigare har jag tränat korta pass men i dag höll jag på i 1.45. Cykelvägen mellan Skara och Axvall har förlängts ett stycke så nu mäter sträckan drygt 4 km. Jag körde fram och tillbaka 3 gånger vilket ger knappt 25 km.

Jag hade lagt min vattenflaska vid starten och när jag kom i mål för tredje gången var flaskan tömd av någon. Jag som var så sugen. Jag fick snabbt ta mig hem och dricka istället. Tur att det fanns CocaCola i kylen.

Nästa pass blir med största säkerhet löpning. Börjar få löpningsabstinens. Jag har ju inte sprungit sen i söndags...

Ständig jakt på timmar

Att jaga timmar är det många som gör när de tränar, dvs man försöker få ihop så många träningstimmar som möjligt utan att kanske tänka på kvaliteten.

Kanske har jag fallit dit också. Ett mål jag har är att ha minst 15 timmars träning per månad. Det har jag i princip klarat alla månader efter Vasaloppet. Juli månad har börjat bra med många timmar och dessutom kommer jag ha semester fem veckor från och med nästa vecka.

"Perfekt. Då kan jag ju träna mer", tänker jag direkt. Faran är dock att jag bara samlar på mig timmar utan att tänka på vad timmarna innehåller.

Men jag har alltid varit noga med kvaliteten i träningen och hoppas jag klarar av att hålla uppe den även om jag ökar kvantiteten.

I dag har jag förresten varit ute och samlat på mig 45 minuters rullskidor tillsammans med en cyklande Oscar. Ett lugnt och trevligt träningspass. Kvalitet? Ja, livskvalitet var det i alla fall.


Blött och tungt

Efter några dagar med fint väder kom idag skitvädret tillbaka. Det har praktiskt taget ösregnat hela dagen. Men det höll faktiskt upp när jag stack ut och löptränade.

Det blev den tur till Petersburg där jag körde 3 stycken intervaller på 2,4 km-spåret. Kände mig lite tung i steget idag. Torsdagsträningen sitter nog i benen fortfarande.

Jag ska försöka variera intervaller och långpass och även få in ett rullskidpass i veckan. I dag hade jag egentligen tänkt att åka rullskidor men det är ingen höjdare när det är blött.

Nästa vecka siktar jag på ett långpass på rullskidor. Det har jag inte gjort sen innan Vasaloppet. Det börjar bli dags nu. Hoppas bara det kan bli någorlunda torrt ute.


Nere på jorden igen

Genomkörare.
Grispass.
Gôrjobbigt.

Kalla det vad du vill. Kvällens långpass i Istrum var nog bland de tuffaste träningspass jag genomfört.

Jag hade bestämt mig för att köra 3 varv runt 7,2 km-banan. Första varvet gick bra men sen började helvetet. Jag märkte ganska tidigt att jag hade öppnat för hårt och det fick jag sota för.

De två sista varvena gick betydligt långsammare och mot slutet gick det riktigt tungt. Då värkte benen ordentligt.

Men jag kämpade mig i mål på 1,49, en km-tid på 5:04 ungefär. En rätt okej tid ändå om man tänker på Lidingöloppet där jag har som mål att springa på 2.45, där km-tiden skulle bli 5:30. Men idag sprang jag ju "bara" 21,6 km, så det är ju svårt att jämföra. Jämförbart skulle det nog bli om jag skulle springa 4 varv (28,8 km). Men idag hade jag inte en tanke på det. Men jag siktar på att göra det nån gång i augusti.

Efter Midnattsloppet kände jag mig riktigt bra tränad men idag kom jag verkligen ner på jorden igen. 27 september ska jag vara tillbaka bland molnen igen.

RSS 2.0