Framtidsutsikter

Efter Lidingöloppet har jag hunnit fundera lite över framtiden.

I våras var jag besviken över Vasaloppet och visste inte riktigt om jag skulle åka det nästa år. Men i förrgår anmälde jag mig och nu känns det helt rätt.

Jag har fått startled 5 precis som i fjol. Men jag kommer som vanligt försöka seeda upp mig så jag får starta längre fram.

13-15 november kommer jag åka till skidtunneln i Torsby på läger. Det ska bli riktigt roligt och det känns bra att få många timmars skidåkning redan i november.

Annars blir det en del rullskidor i höst för att bli bättre på stakåkning. Men i år ska jag inte göra samma misstag som i fjol. Förra vintern sprang jag inte så mycket och det fick jag betala i våras. Det tog lång tid innan jag kom igång. I vinter blir det mer löpning och då får skidåkningen stå tillbaka lite. Det känns som jag inte vill slarva bort det jag har tränat upp nu vad gäller löpning. 

Och löpningen har varit riktigt rolig detta året och det känns viktigare än skidåkning. Det är bara att inse att jag är en bättre löpare än skidåkare. Plats 433 på Lidingöloppet mot plats 4203 på Vasaloppet säger det mesta.

Jag har även en del mål vad gäller löpning att klara av nästa år. Då ska jag springa Göteborgsvarvet (eller vilken halvmara som helst) under 1:30 och på Lidingöloppet ska jag under 2:15.

Att klara medaljtiden på Vasaloppet kan bli svårt redan till nästa år men man vet ju aldrig. Men då behöver jag verkligen ta tag i min teknik.


Splittider med placering

Kollade på mina splittider och placeringarna vid dessa och de visar tydligt hur jag tar placeringar hela vägen:

Distans Tid Plac
5,5 km 0.25.55 1086
10 km 0.46.06 974
15 km 1.08.31 846
20,2 km 1.34.04 707
25 km 1.55.23 549
Mål 2.17.52 433


Tankar från Lidingöloppet

Här kommer lite mer text om gårdagens lopp.

Jag kände redan på uppvärmningen att benen var riktigt pigga så jag var inte särskilt orolig innan start men jag höll mig till in taktik: "Jag ska försöka ha runt 46 minuter på första milen och 48 minuter på den andra. Då har jag max 46 minuter på mig på sista milen." Detta skrev jag innan loppet och det stämde ganska bra. Hade 46:06 på första milen och 47:58 på andra. Hyfsat va?

Men det var trångt i början. Kunde kanske sprungit lite snabbare från start men det kanske var bra att hålla igen lite trots att jag kände mig pigg.

Min taktik var också att ta det lugnt uppför och springa på ganska rejält nerför eftersom jag är bra på nerförslöpning. Jag sprang om många löpare i nerförsbackarna för att sen bli ikappsprungen av några igen.  Det var lite kul för några av löparna följde mig stora delar av loppet. Först sprang jag om dem utför och sen sprang de om mig när det blev uppförsbacke. Och så höll vi på. Tyvärr fick jag bromsa en del utför på grund av trängseln.

Inför sista milen visste jag att jag hade max 46 minuter på mig för att gå under 2:20 och jag kände att det nog skulle gå vägen om jag inte klappade ihop. Men jag kände mig riktigt start och sista milen sprang jag om massor av trötta löpare. Bland annat sprang jag förbi mina klubbkompisar Karl Wilenius och Anders Påhlman med 8 km kvar. Och lite senare sprang jag förbi Rosa Pantern. Känns bra att slå honom i år igen.

Sista milen gick på strax under 44. Men jag gick faktiskt tre gånger under sista milen. Tror att det var rätt taktik för att orka trycka på när det blev flack löpning eller utförslöpning.

Jag orkade med en rejält spurt sista km och när jag kom i mål visste jag att jag hade gått under 2:18. Till slut blev det 2:17:52 och en preliminär 433:e plats.

Mina ben var faktiskt riktigt pigga hela vägen. Fick inte riktigt så ont i benen som jag fick i fjol. Massagen i torsdags gjorde nog susen. Utan den vet jag inte alls hur det här hade slutat. Visserligen fick jag lite känningar i baksida lår redan efter 5 km men det var bara att ignorera.

Sista fem km var också jobbiga men det var bara att jobba med det mentala och ignorera smärtan i benen.

Med en km kvar såg jag en riktigt trött kille som vinglade rejält. Efter en stund ramlade han in i skogen. Som tur var fick han hjälp upp av några åskådare men frågan är om han kom i mål alls. Han såg inte alls pigg ut. Riktigt otäckt.

Här kommer lite statistik från mitt lopp. Det är mina bästatider på olika distanser under loppet. Här kan man tydligt se att min avslutning var ganska bra. Sista kilometern gick på 3:45. Här kan ni också se att loppet enligt min klocka är lite mer än 30 km.



Om jag nu får vara fri från skador och sjukdomar så är nu mitt mål inställt på silvermedaljen nästa år. Under 2:15 ska inte vara nån omöjlighet.

Jag är stolt över mina 2:17

2:27:00 i fjol blev 2:17:52 i år på Lidingöloppet. En förbättring med drygt 9 minuter.

Jag höll min taktik och hade 46 minuter på första milen och  ca 48 på andra. Hade sen faktiskt väldigt mycket krafter kvar och sprang sista milen på strax under 44 minuter.

Riktigt nöjd och stolt sprang jag över mållinjen klart under mitt mål på 2:20 och en placering bland de 500 bästa i loppet. Preliminärt blev jag 433:a.

Jag kommer skriva mer om loppet i morgon. Nu ska jag gå och lägga mig och drömma sköna löpardrömmar...

Jag siktar på 2:20

Mitt långsiktiga mål är ju att klara 2:15, dvs medaljtid, på Lidingöloppet. Men detta är som sagt långsiktigt och det räknar jag inte med att klara i år. Mer realistiskt är att sikta mot 2:20. Att förbättra sig 7 minuter mot i fjol skulle jag vara riktigt nöjd med.

Hur ska jag springa för att klara det då? I fjol hade jag följande miltider: 48:30, 51:00 och 47:30. I år ska jag med andra ord kapa ca 2:30 per mil mot i fjol. Jag ska försöka ha runt 46 minuter på första milen och 48 minuter på den andra. Då har jag max 46 minuter på mig på sista milen.

Men sånt här är ju svårt att beställa. Jag får se hur jag känner mig helt enkelt.

I onsdags kände jag mig riktigt stum när jag var ute oc sprang. I går fick jag massage av Kajsa Persson. Riktigt välbehövligt. Idag var jag ute och kände på det lite och det kändes väldigt mycket bättre.

Så nu finns det inte nåt att skylla på om det går dåligt i morgon...



Jag är en hypokondriker


Jag brukar känna mig lite krasslig innan mina stora lopp. Kollade tillbaka lite på vad jag skrivit inför dessa. Och mönstret är tydligt eller hur? 

"Jag har lite känningar i halsen och är lite småsnuvig.", inför Vasaloppet i fjol.

"Har varit täppt i näsan de senaste dagarna", inför fjolårets Lidingölopp.

"I går började jag känna lite i halsen och morses gjorde det ont i halsen. Min röst är lite rosslig men för övrigt känner jag mig bra.", inför årets Vasalopp.


Det är tydligen så här det ska vara. Att det igår kändes som jag var på väg att bli sjuk är alltså helt i sin ordning och inget att oroa sig för. Jag är helt enkelt en hypokondriker när det närmar sig stora tävlingar.



Ska de här stockarna ta sig runt Lidingö?

I måndags kände jag mig hur pigg som helst. Benen var lätta och jag kände att jag kunde sprungit hur snabbt som helst. Men jag höll igen för att kunna köra lite hårdare idag på mitt intervallpass.

Men den taktiken gick inte hem. Idag var benen jättetunga. Det kändes som jag drog runt på två stora stockar.

Det blev i alla fall ett försök till intervallpass. Jag sprang lugnt och försiktigt och varvade med lite fartökningar på 10-30 sekunder. Jag gick till och med lite emellanåt för att få benen att piggna till.

Det här var ingen höjdare. Första frågan jag ställer mig är om jag är på väg att bli sjuk. Emma klagade på huvudvärk ikväll och hade lite feber. Vore inte jättekul att drabbas av nåt nu. Tog en bastu tillsammans med Oscar nu ikväll. Oscar gick ut och hämtade lite saft till sig själv och med sig hade han en öl till mig. Det var faktiskt precis vad jag behövde i det läget. Den satt väldigt fint.

Nu hoppas jag att jag håller mig frisk och kry resten av veckan. Har ni läsare några tips på hur jag bäst laddar upp de sista dagarna nu?

Nedjogg och energi bra för återhämtningen

Efter tuffa träningspass och tävlingar brukar närmaste träningen efter kännas tung och trög. Men idag kände jag mig riktigt pigg. Hade tänkt mig en lugn återhämtningsrunda på 10 km i 5-minuterstempo. Jag hade inga som helst problem att hålla detta idag. Blev snarare 4:48-tempo såg jag när jag hade kommit hem. Men jag höll nere pulsen bra. Snitten blev 145 (75% av maxpuls) att jämföra med lördagens lopp där jag hade 183 i snitt (95% av maxpuls).

Hur kunde jag vara så här pigg idag då? En del av förklaringen kan vara att jag tog en rejäl nerjogg efter loppet. Vanligtvis brukar jag strunta i det eller ta en väldigt kort. Men i lördags blev det lite längre och det gjorde nog susen.

Sen hade jag med mig bananer och Vitargo (sportdryck) som jag intog strax efter loppet. Lägg därtill en härlig middag på McDonalds efteråt...

I går morse tog jag även en 45 minuter lång promenad. Den var nog inte helt fel den heller.

Nu börjar Lidingöloppet närma sig så smått. På onsdag blir det lätt intervallträning där jag kommer köra ganska korta och lagom intensiva intervaller med lång vila emellan. På fredag blir det troligtvis en jättelugn löprunda för att hålla igång benen.

Bilder från gårdagen

Lite bilder från gårdagens lopp:


Emma har hunnit halvvägs in i loppet.


Oscar har fått upp farten och börjar efter detta passera några andra löpare.


En glad Emma spurtar mot mål.


Karl Wilenius (trea i H21) och jag innan loppet.


Starten har gått i 10 km-loppet. Jonas Nilsson i svart vann loppet. Här är jag bara nån meter efter honom (i rött linne)


Här har jag ca 3 km kvar och är rejält sliten. Tur att det bara är flack löpning kvar. Här blir jag peppad av Oscar: "Du ligger nia pappa, du ligger nia".

Knixigt men givmilt

Just hemkommen från Mariestad där jag och barnen sprungit Karlssonloppet.

Om vi börjar med min prestation så hade jag siktat på att komma under 40 minuter. Men det var innan jag visste hur banan var. Det visade sig att banan var mer knixig och kuperad än jag trott. Efter ca 2 km kom vi in i en skog och där var det ganska kuperat faktiskt. Sen var det väldigt mycket svängar där man fick gå ner i fart och "börja om" och på några ställen fick man springa på tjockt gräs. Det blev väldigt orytmisk löpning och det passar mig inte alls.

Sen blev det inte bättre av att jag lyckades springa fel på ett ställe efter ca 4 km. Jag följde en löpare och han sprang rakt fram istället för att ta höger på ett ställe. Jag såg skyltningen åt höger men av nån anledning följde jag han framför ändå. Men efter ca 30 meter så vände jag och sprang tillbaka. Och det var väl tur det.

Nu hade flera löpare kommit ikapp mig och det var bara att försöka skaka av sig dem igen. Det lyckades jag faktiskt med. Sista 3-4 km blev jobbiga för mig men jag höll i det bra ändå och kom i mål på 40:32. Jag blev 8:a i mål och trea i H35. Efteråt fick jag en bok som pris.

Barnen sprang innan och det gick riktigt bra för dem. De sprang 900 meter och tävlade mot barn 10 år och nedåt. Oscar sprang i mål som 6:a på 5:04 och Emma blev 21:a (6:a bland tjejerna) på 6:16. Jättebra gjort eftersom det var 47 barn med i loppet.

Sen fick de varsin jättepåse med godis och leksaker. Inte nog med det. Sen var det utlottning av priser och de hade mängder med priser. Det var allt möjligt från varuhuset Karlsson, bland annat microvågsugnar, dammsugare och skruvdragare. Till sist var det också utlottning av två stora gasolgrillar. Tyvärr vann vi inte dessa men jag vann i alla fall en campingstol.

Efteråt blev det en välbehövlig måltid på McDonalds. En bra dag i Mariestad helt enkelt.

Km-tiderna:


Höjdkurvan:


Pulskurvan (183 i snitt, 95% av max):


Gilla Rosa Pantern

Idag har jag kört ett ganska lätt intervallpass där jag började med en 800-metare och sen 4 set med först en 200-metare och sen en 400-metare. Ville inte köra på för hårt i och med att jag ska tävla på lördag (Karlssonloppet i Mariestad). Tävlingen är inte jätteviktig direkt men det kan vara bra för självförtroendet att springa snabbt där.

Kanske kommer även Lennart "Rosa Pantern" Hansson dit. Han dyker upp lite här och var på löpartävlingar. Första gången jag träffade honom var på Lidingöloppet i fjol då jag sprang förbi honom på upploppet.

Sen har jag träffat honom på flertalet tävlingar. Senast i lördags på Rådalunken var han på plats och sprang in på 1:13 och vann H55 ganska klart. 

Och han hade sin bil med sig också. Var bara tvungen att ta en bild på den:



Gå gärna in på hans hemsida http://www.rosapantern.com. Där kan ni läsa om denna underbara man från Lindome.


Lite återhämtning

Efter det tuffa loppet i lördags var tanken att söndagens rullskidpass skulle bli ett återhämtningspass. Men det blev tuffare än jag tänkt mig. Kroppen var inte alls pigg (konstigt?) och dessutom blåste det rejält ute. Det gjorde att jag fick kämpa för att överhuvudtaget ta mig framåt.

Jag brukar staka det mesta på rullskidorna men i söndags blev det mycket diagonalåkning. Det har känts i benen efter det kan jag säga. Så idag fick jag ta återhämtningen istället. I mina nya skor, ett par Saucony Progrid Triumph 6, tog jag en lugn joggingrunda i Skara.

Förhoppningsvis är jag lite piggare på torsdag då jag tänkt köra ett lite tuffare pass. Sen väntar Karlssonloppet på lördag, ett 10 km-lopp i Mariestad.



Mina nya skor.

Tankar dagen efter

Hann inte skriva så mycket igår efter loppet men här kommer till slut lite tankar om loppet i går.

Eftersom jag sprang på 1:21 i fjol och jag visste att jag var bättre tränad i år så var det givet att sikta på under 1:20, kanske ner mot 1:18 om jag hade en bra dag. Banan, som man springer nästan två likadana varv, är en del utför till en början och mot slutet går det mycket uppför. Särskilt sista biten. Så min plan var att springa på ganska snabbt (men behärskat) till en början. Det höll ganska bra. Jag höll 4:05-tempo första 5 km. Efter detta började backarna och jag försökte ta det ganska lugnt där för att ha krafter kvar till andra varvet.

Mitt andravarv blev riktigt bra. Höll samma fart utför som på varv 1. Med ca 4 km kvar kände jag mig jättepigg så det var bara att köra på. Hade sprungit ihop med tre andra ett tag och när jag ökade i en nerförsbacke så fick jag en lucka och sen såg jag inte dem mer. Jag kom ikapp, och sprang förbi, en del löpare och det var bra att se några framför sig som man kunde jaga.

Sista kilometern är ganska brant uppför men jag hade ändå ork att hålla i och till slut kom jag i mål på 1:16:42, en km-tid på 4:13. Det här är jag riktigt nöjd med. Att hålla detta tempo på en sån här kuperad bana ger självförtroende.

Skickar med banprofilen för Rådalunken:


Och här kommer km-tiderna (första varvet är ca 10 km):


Nu i eftermiddag gav mig ut på rullskidorna. Det var ett tag sen. Kände mig inte helt pigg men det kanske inte är så konstigt.

Nöjd efter Rådalunken

1:16:42. Det blev min tid i dag på Rådalunken (18 km). Det är jag riktigt nöjd med. 1:21:11 hade jag i fjol så det här var en rejäl förbättring. 4:a i H35 (av 13) blev jag.  Jag återkommer med mer sent i kväll eller i morgon.

Jag är imponerad och stolt

Jag har tränat ganska hårt ett tag nu. Så det var skönt med en riktigt lugn runda ikväll. Oscar följde med på sin cykel. Blev bara 7 km ikväll men det var bara bra. Jag behöver vara ganska fräsch när jag springer Rådalunken på lördag. Vore trevligt att göra några minuter bättre än i fjol då jag sprang på 1:21 på de 18 km som loppet är.

Måste också berätta att min son Oscar på sju år idag har sprungit skoljoggen. De sprang den lilla rundan runt Hindsbosjön som mäter 880 meter. Han sprang hela 7 varv idag vilket blir drygt 6 km! Oscar berättade att han joggade nästan hela tiden och bara gick lite då och då. Jag är imponerad och stolt.


Oscar på Mössebergslunken i fjol


Återhämtningen går långsamt

Återhämtningen från fredagens hårda terrängpass går långsamt.

I söndags var jag ute och körde backintervaller på Skaraberg. Hittade först en backe på ca 350 meter som jag sprang 5 gånger. Sen tog jag mig vidare till en annan backe på 400 meter och tog den 2 gånger. Mer än så vågade jag inte köra. Benen var rejält tunga.

Idag hade det släppt lite men det kändes fortfarande att benen inte riktigt var med på noterna. 3x2,4 km i Petersburg stod på programmet. Höll 3:55-3:58-tempo på intervallerna (9:29,9:13,9:18) och hade 2 minuters vila. Det tempot höll jag i fjol vid samma tid så jag hade hoppats att jag skulle orka med att hålla lite högre fart.

På torsdag hade jag egentligen tänkt att köra korta intervaller (80-400 meter) men jag får se hur det blir. Kanske blir det bara en lugn och fin "lunk". Kanske passar bra inför Rådalunken på lördag.

Suddig syn och promenad i backe

Jag har funderat på det länge. Idag blev det till slut av.

30 km i kuperad terräng på Billingen alltså. Började med Gröna milen som är ganska flack. Det tog 45 minuter att avverka den. Gav mig sen ut på Billingehusloppet som är 10,5 km. Den är mer kuperad och det kände jag av ganska snabbt. Det tog mig 50 minuter. Ändå ganska ok så långt.

Men sen började helvetet. Lila milen är skoningslös, särskilt om du är rejält trött. Det finns ingenstans att vila på den banan. Ju längre jag kom desto tröttare blev mina ben. Mot slutet började jag se suddigt och hade problem att ta mig upp för backarna. Jag fick gå uppför backarna mot slutet. På något vis kom jag till slut i mål på 50 minuter och en totaltid på strax under 2.25. I fjol sprang jag samma sträcka på strax under 2.30 så jag får väl ändå vara nöjd med tiden.


Det här var nog det jävligaste pass jag varit ute på någonsin. Hoppas verkligen att det gjorde nytta inför Lidingöloppet. Det känns som jag fick i mig för lite vätska under passet och det fick jag betala mot slutet. Sen satt naturligtvis tävlingen i onsdags i benen. Det kände jag av från första löpsteget till sista.

Nästa helg ska jag springa Rådalunken på 18 km i terräng och helgen innan Lidingöloppet blir det Karlssonloppet i Mariestad, ett stadslopp på 10 km.

Förutom det hade jag tänkt mig mycket intervallträning för att komma i form. Ju närmare sista helgen i september jag kommer så blir det kortare och kortare intervaller.

PB-kross på milen

Ikväll överträffade jag mina egna förväntningar. Jag sprang DM på 10 000 meter i Alingsås på 38.40. Jag hade som mål att klara runt 39.30 och att komma ner mot 39 om jag hade en bra dag.

Men det här var verkligen inte något jag räknat med. Jag höll ett jämnt och fint tempo hela loppet och jag hade även krafter kvar för att öka de sista varven. För en gång skull gjorde jag ett taktiskt riktigt lopp.

Vi var fyra stycken i min klass (H35) och till en början låg jag klart sist. Men efter ca 10 varv passerade jag han som låg trea. Med 5-6 varv kvar passerade jag tvåan i loppet men ettan klarade jag inte att slå. Jag var ca 20 sekunder efter honom i mål.

När jag kom i mål sa de till mig att jag måste sprungit ett varv extra men det avfärdade jag direkt. Det visade sig att de inte mycket rätt i tiderna för nån av oss i H35. Vi fick till slut ange våra tider själva...

Jag fick efter många om och med ta emot silvermedaljen i alla fall.


RSS 2.0