Bra med öl efter träningspass

Efter att ha kört muskelvarv onsdag, spinning torsdag och simning fredag tänkte jag ta en riktig lugn löprunda idag.

Pratade med min granne Anders och han blev sugen på att hänga med. Han föreslog Flianleden. Det är en runda som är ca 15 km lång och som utgår från Petersburg. Vi sprang dock bara 13 km av denna.

Det blev ingen lugn löprunda. Det var riktigt tungsprunget i och med att det var riktigt blött och sen var det mycket rötter och nedfallna träd att akta sig för. Bra träning för vristerna.

Sen sprang jag i Anders tempo och han körde på rätt så bra. Det blev ett medelintensivt distanspass istället. Men det känns bra nu när jag är i mål även om benen känns ganska tunga.

Enligt senaste numret av Runner´s world ska det vara bra med öl efter ett träningspass. Det ska jag anamma nu.

Kan innehålla spår av nötter

Jag har börjat äta nötter, något jag knappt aldrig gjort tidigare.

Idag efter ännu ett muskelvarv-pass blev jag sugen på nötter men de var slut. Så det var dags att köpa nya. Mandel, hasselnötter, pistagenötter och cashewnötter har jag hemma nu.

Men det var lite konstigt. På påsen till Cashew-nötterna stod det en varningstext: "Kan innehålla spår av nötter". Vilken tur att det stod där. Det hade jag aldrig kunnat räkna ut. 


Vart tog variationen vägen?

Vintern har verkligen kommit hit och ett tag funderade jag på att åka till Billingen och åka skidor. Men jag hade inte det rätta suget så det fick bli löpning i stället.

Det hade snöat en del under natten till i dag. Snön på cykelvägarna var dock försvunna på eftermiddagen så jag hade inga problem med halka även om det föll snö under tiden jag tränade.

Jag körde fartlek, dvs jag joggade och körde fartökningar i 1 till 4 minuter. Sen hittade jag en backe som tar ca 45 sekunder att springa. Den backen sprang jag 6 gånger. Därmed fick jag lite löpstyrka också. Det behövs verkligen.

En timmas löpning blev det. Kanske har jag kört för mycket löpning det sista. Jag lovade mig själv att variera träningen, men så har inte blivit fallet. Jag får nog lägga in nåt spinningpass eller nåt annat smaskigt ,mellan löppassen.

Distanspass i blåst

Det har varit blåsigt och snön har yrt, men det lugnade ner sig något frampå eftermiddagen.

Då gav jag mig ut på ett distanspass. Jag sprang upp mot Skaraberg och tog en runda på spåret däruppe. En timmas löpning blev det.

Kan vara bra med lite förbränning inför all påskmat som ska ätas i helgen.

Jag kanske har fått med min granne Anders på att springa Lidingöloppet. I alla fall bestämde vi att vi ska åka till Billingen och springa den lila milen. Den banan är hyfsat tuff. Kan vara bra träning inför Lidingöloppet.

image37

Musklerna har fått sitt

Då har musklerna fått sig en rejäl omgång.

Muskelvarvet i dag kändes mycket bra. Jag kunde köra på ganska bra utan att ta slut.

Får se hur min jobbarkompis Lasse kommer ha det de närmaste dagarna. Hans första träningspass på 15 år lär nog sätta sina spår. Men han tyckte att det var roligt och vi kommer köra passet nästa onsdag också.

Knappt andfådd

Idag blev det ett riktigt lugnt löppass. Höll mellan 140 och 150 i puls hela tiden och kände mig knappt andfådd. Det var riktigt behagligt. Det får bli fler såna rundor. När jag tränar brukar jag se till så jag tar ut mig max, men det kan ju vara bra att variera

.I morgon blir det muskelvarv på gymmet. Då tar jag med mig Lasse på mitt jobb.


Jag är inte bitter

Jaha,
så kom snön då.

Några veckor för sent bara.

Men jag är inte bitter...

Långpass

Styrketräningen i onsdags gav en del träningsvärk men idag var den borta.

Jag gav mig ut på ett 15km långt löppass. Skönt att få en lite längre runda inför Göteborgsvarvet.

Samtidigt kommer jag försöka skynda långsamt. Nu kommer jag vänta ett tag innan nästa långpass för att benen ska hinna återhämta sig. 

Nu ska jag ladda för Melodifestivalen. Vem vinner då? Charlotte Perrelli kanske...För inte kan väl Christer Sjögren ta hem det va?


Övning ger färdighet

Efter drygt ett års uppehåll var jag idag på ett sk "Muskelvarv" på Hälsostudion.

Även om det var ett bra tag sen var det samma gamla gubbar som var på passet. Och jargongen kände man igen. Ledaren skäller på de som latar sig som i sin tur säger nåt spydigt tillbaka. Klimatet är rått men med glimten i ögat.

På muskelvarvet är det ca 20 stationer där vi kör 1 minut på varje utan vila emellan. Detta kör vi två varv.

Jag hade tänkt ta det lite lugnt eftersom det är många ovana muskler som ska jobba men det blev inte så mycket av det. Så träningsvärken kommer nog lika säkert som amen i kyrkan.

Försökte mig på att baka Rune Larssons energikaka idag, men det gick inget vidare. Det är meningen att det ska bli kakor när man är klar men det blev bara müsli av alltihop.

Men det  är väl som med idrott. Övning ger färdighet.

Våga bli trött

Man måste våga bli trött för att bli bättre.

När pulsen börjar närma sig max och du är rejält andfådd. Det är då det gäller att kämpa på och inte ge upp.

Men idag vågade jag inte bli trött på spinningen.

Så fort det tog emot för mycket gav jag upp.  Jag kände lite i benen i efter lördagens löpning och det tog jag som ursäkt för att ta det lite lugnare.

Bot och bättring, Anders!

Nästa pass blir muskelvarv på gymmet på onsdag. Då ska jag våga bli trött.


Träningen är igång

Nu är jag igång med träningen igen efter lite vila. Körde ett lättare löppass i onsdags men i dag körde jag igång på riktigt.

Jag är en sån som tar tid på all min träning och vill gärna ha koll på hur jag ligger till. Och det visade sig att jag ligger riktigt bra till.

Jag tog 5 varv runt Hindsbosjön och det blir knappt 10 km. Mitt tidigare pers var 41,55 men idag blev det krossat. 40,14 lyder det nya rekordet på.  Men det var också full satsning från början och jag tog ut mig fullständigt. Blev inspirerad av Charlotte Kallas skidåkning tidigare idag. Jag var riktigt sugen innan och då blir det oftast bra.

Visst, det kanske inte är rätt tillfälle att vara i form men det ger ändå en fingervisning om att jag är bra tränad. Men bättre ska det bli innan Göteborsgvarvet.

Nu kommer jag inte bara löpträna den närmaste tiden. Det kommer nog bli en del spinning och styrketräning också.


Målet är satt

Efter lite betänketid har jag precis bestämt för nästa mål.

Och jag siktar in mig på Vasaloppet 2009 och jag ska försöka komma bland de 4 000 bästa.

Det innebär ungefär en halvtimmas förbättring om förutsättningarna är som det var i år. Jag tror det är ett realistiskt mål. Att förbättra sig med 1 600 placeringar en gång till tror jag inte är realistiskt. 700 placeringar känns mer överkomligt.

På vägen har jag några delmål. Göteborgsvarvet siktar jag på att springa på 1.35 och sen kommer jag troligtvis att starta i Lidingöloppet. Det loppet har jag aldrig sprungit så det blir svårt att sätta ett mål där än. Jag kommer nog träna en del terräng med mycket backar i vår/sommar och då vet jag nog var jag står.

Känns skönt att ha bestämt sig. Nu ska jag sätta mig ner och göra en grovplan över hur mitt år ska se ut. Jag återkommer med den.

Utvärdering

Jag tänkte att jag skulle försöka mig på en utvärdering så här några dagar efter Vasaloppet.

För det första måste jag säga att jag är nöjd med min placering i årets lopp. Trenden nedan visar hur det har gått i mina tre starter. (Går att klicka på den så blir den större).



Men vad är det som har gjort att det gått bra och vad kunde jag gjort bättre?

För det första så satte jag ett tydligt och mätbart mål redan för ett år sen. Jag skulle under 7 timmar. Kanske var det målet inte helt bra eftersom det är beroende av hur vädret är. Jag ändrade i slutet till att jag skulle vara bland de 5000 bästa. Kanske skulle jag gjort det från början? Men i vilket fall så hade jag en morot hela året och det har hjälpt mig oerhört.

Sen startade jag bloggen på sommaren och det satte ytterligare press på mig. Nu hade jag plötsligt offentliggjort mitt mål och det motiverade mig ytterligare. Att sen skriva om sina framgångar och motgångar är också en terapi.

Träningen då? Jo, det började bra med mycket löpning inför Göteborgsvarvet. För mycket ensidig träning visade det sig. Jag fick ont i höften och det följde med mig långt in på hösten. Det misstaget ska jag inte göra om. Men det var en nyttig erfarenhet. Nu tränar jag mycket mer allsidigt (skidor, rullskidor, inlines, löpning, simning, cykling, spinning, styrketräning) och försöker variera mellan långa pass och intervallträning.

Varför gick det bra i Vasaloppet då? Framförallt har jag tränat mycket mer än tidigare år. Ca 130 timmar har det blivit. Kanske inte jättemycket om man jämför med eliten, men om man jämför med andra på min nivå är det nog ganska bra. Jag missade en del i somras pga skada och sjukdom, men de sista månaderna låg jag på 15-20 timmar/månad.

Sen har jag för första gången tränat rullskidor, ca 30 timmar. Utan det hade jag inte orkat staka som jag gjorde. Blir det nåt mer Vasalopp, så är rullskidorna givna.

Det jag har saknat är träning på snö. I snöfattiga sydsverige kanske det inte är så mycket att göra åt. Det fanns konstsnö i Skövde som jag åkte till ibland och så gjorde jag ett försök med träningsläger i Säfsen. Men mer riktig skidåkning hade nog inte skadat. Det är inte bara själva skidåkningen man missar. Att valla skidorna är väl så svårt och det kan vara bra att få lite träning på det.

Tekniken är något jag skulle vilja förbättra. Optimalt vore att komma på ett läger några dagar hos nån som kan.

Jag åkte Skinnarloppet två veckor innan Vasaloppet och det var helt perfekt. Där fick jag i alla fall 45 km bra skidåkning.

Sportdryck som kolhydratuppladdning provade jag inför Skinnarloppet och det slutade med magproblem. Så det är jag tveksam till. Jag skippade det till Vasaloppet och det gick bra ändå. Jag åt mycket mat i stället.

Nog om träningen. Materialet då? Ja, där har jag fått en del hjälp med både nya skidor och stavar. Tyvärr bröt jag ju ena staven innan Mångsbodarna så där rök den fördelen. Min pjäxor/skidskor är däremot ingen höjdare. De är i och för sig ganska sköna, men det känns att stabiliten saknas. Om jag nu åker nåt mer Vasalopp blir det nog nya pjäxor. "Pyjamas" är det ju många som åker i. Är det verkligen nån fördel? Ingen aning faktiskt. Jag åker i vanlig "lager 3" från Everest och kanske tar det emot mer i nerförsbackarna och när det blåser motvind?

En sak jag definitivt borde haft med på Vasaloppet var en sickel. Nu tog det mig åtskilliga minuter att få bort snö under skidorna. Med nån sorts skrapa hade det gått på ett kick.

Sen får vi inte glömma den mentala biten. Jag har ju inte ägnat nån större tanke åt det under året, men mot slutet jobbade jag med "affirmationer", dvs jag skrev ner positiva fraser på ett papper flera gånger per dag veckorna innan Vasaloppet. Jag intalade mig att jag var stark i uppförsbackar, att de andra var tröttare än mig och att jag var bra tränad. Jag hade bra nytta av detta under slutet av loppet.

Men det absolut bästa rent mentalt var faktiskt att Britta Norgren hade lovat att vara godisfri ett år om jag klarade att bli bland de 5000 bästa. Kan man få en bättre morot?

Oj, vad mycket det blev. Nu får det räcka.

Nu är bara problemet, vad ska jag sikta på härnäst? Göteborgsvarvet ska jag ju springa, men jag funderar även på Lidingöloppet. Har även inte bestämt om det blir nåt Vasalopp nästa år. Bloggen kommer jag nog ha kvar, men vad ska jag kalla den?

Se min kraftfulla målgång

Nu kan ni se min målgång på SVT Play. Klicka på länken nedan och spola till 27.40 så ser ni mig staka "kraftfullt"  i spåret näst längst till vänster från kameran sett. Jag går i mål på 28.05 och knäpper av klockan efter målgång.

http://svt.se/play?a=1073596


Det går även att se bilder på mig från spåret. Klicka här


Jag är supernöjd

Då var jag hemma från äventyret i Dalarna.

Det finns mycket att berätta men jag ska försöka att få med det viktigaste.

Jag får väl ta det i kronologisk ordning. Eftersom det skulle bli snöfall och runt nollan hade vi väldiga problem med vallningen. Jag la klister i botten och täckte med burkvalla.

Men jag sov oroligt på natten till söndagen. Jag vaknade klockan 2 och kunde sen inte somna om. Kanske inte det bästa uppladdningen.

Jag brukar hålla till vänster vid starten men denna gång körde jag till höger.
Och det blev nog ett lyckat drag. Jag fick en bra start och hade klarat av första backen efter 40-45 minuter, att jämföras med 60 minuter i fjol.

Sen var det bara att ösa på för jag hade bra glid och även bra fäste. Jag fick bra ryggar och avancerade ganska kraftigt ett tag och började se såna som startat i startled 4 och 5.

Spåren var sladdriga redan från start, men det fanns några spår där många hade kört så i dem åkte de flesta. Problemet var då att du hade väldigt svårt att köra om. Det var bara att följa sitt spår.

Strax innan Mångsbodarna kom mitt första bakslag. I en uppförsbacke ramlade jag omkull först en gång. Sen när jag reste mig upp ramlade jag igen och bröt en staven! Jag kände paniken direkt, men det var bara att staka med en stav in till Mångsbodarna. Som tur var hade jag inte så långt kvar till stationen, där jag kunde kvittera ut en ny stav och åka vidare mot Risberg.

Mellan Risberg och Evertsberg var det ordentligt med kramsnö. Så där byggde det på ordentligt med snö under skidorna. Efter ett tag var jag tvungen att stanna och försöka skrapa av snön och isen under. Men det var inte så lätt. Jag tog av mig vantarna och skrapade med tummen frenetiskt. Så frenetiskt att en del av nageln lossnade och jag började blöda. Det tog mig säkert 10 minuter (kändes som det i alla fall) innan jag var klar. Där tappade jag en hel del placeringar.

Men sen gick det faktiskt bra hela vägen förutom att jag började få krampkänningar i armarna. Mitt mål var att komma bland de 5 000 bästa och jag hörde i Evertsberg (tror jag) att när jag lämnade stationen så hade det passerat 5200 åkare.  Då visste jag att jag hade chansen.

Sen gällde det att tänka positiva tankar för det var riktigt jobbigt i spåret. Armar och axlar värkte rejält men det var bara att kilometer för kilometer. Det var nästan skönt när det kom branta uppförsbackar så man fick använda benen lite. Det var nästan så jag tyckte om att åka i Lundbäcksbackarna.

Mot slutet var det full stakning som gällde och när jag närmade mig Mora var det ingen idé att hålla igen. Och när jag kom i mål  på 7.28 såg jag att jag hade klarat mitt mål. Grymt nöjd var jag.  Plats 4724  är en förbättring med 1600 placeringar mot i fjol.

I omklädningsrummet väntade en efterlängtad öl och i Moras ishall (FM Mattsson Arena) blev det mat och Jäger.

Men den största belöningen fick jag när jag kom hem. Oscar hade ritat en teckning och Emma hade gjort ett hjärta av pärlor. Det värmde.


image25

Jag vill även passa på att tacka alla som följt min blogg inför Vasaloppet. Jag tänkte på er under loppet.

Men det största tacket är till min familj som har stöttat mig och tillåtit mig att träna så som jag gjort.

Nu får vi se vad som händer med bloggen. Jag återkommer i ärendet.

gott med öl efter ett dagsverke

DSC00144.JPG
gott med öl efter ett dagsverke

start-klar och nervös.

DSC00139.JPG
start-klar och nervös.

vallafeber

DSC00138.JPG
vallafeber

RSS 2.0