Efter Vasaloppet 2007, då vädret förstörde spåren, ville jag bara ha revansch. Jag tyckte att jag hade tränat på ganska bra inför loppet och siktade på 7 timmar. Men efter första backen var det bara att glömma. Det var bara att slita på i det bakhala föret.

När jag väl kom i mål var det bara en sak som gällde: Revansch i Vasaloppet 2008.

Därefter startade jag träningen. Träffade även landslagsåkaren Britta Norgren, som var och pratade på mitt jobb, och hon inspirerade mig till att träna ganska hårt.


Tyvärr koncentrerade jag mig för mycket på löpning långa distanser och i början av april fick jag ont i min högra höft. Varje gång jag försökte springa så fick jag ont efter 10 minuter. Har besökt flera läkare som inte har kunnat säga exakt vad det är. Har även gjort magnetkameraundersökning, som inte visat nåt.

Har också haft hjälp av min bror Ove som är naprapat. Han har kört med strömapparat på mig.

Jag har även kommit till Skövde Rehabcenter där jag har fått bra hjälp. De gjorde en funktionstest på mig där det visade sig att mitt högra ben var väsentligt mycket svagare än vänster. Därefter har jag styrketränat mitt ben och nu börjar det faktiskt att kännas bättre.

Så nu kan jag starta min blogg om vägen mot mitt mål: Under 7 timmar på Vasaloppet 2008.