Jag kom på en väldigt positiv sak med helgens skidåkning: Jag kände inte av vaden/foten alls varken under eller efter skidåkningen. Det betyder ju att jag utan problem kan åka skidor i vinter utan att jag förvärrar min skada.
I rent glädjerus gav mig helt otippat ut på en löprunda på lunchen idag. Jag varvade löpning med promenad och sprang bara sammanlagt i en kvart. Men den löpningen jag gjorde kändes bra. Visst var jag lite "stum" i vaden men jag hade inga känningar alls på de ställen där jag haft problem förut.
Positivt att det går att rätt håll i alla fall. Men detta betyder inte att jag tänker ut och blåköra löpning i fortsättningen. I slutet av nästa vecka ska jag till Skövde Rehabcenter på undersökning och efter det kommer jag nog göra upp en liten plan för hur jag ska komma tillbaka till löpningen på allvar. Innan det kanske jag ger mig ut på nåt liknande löppass som idag.
I rent glädjerus gav mig helt otippat ut på en löprunda på lunchen idag. Jag varvade löpning med promenad och sprang bara sammanlagt i en kvart. Men den löpningen jag gjorde kändes bra. Visst var jag lite "stum" i vaden men jag hade inga känningar alls på de ställen där jag haft problem förut.
Positivt att det går att rätt håll i alla fall. Men detta betyder inte att jag tänker ut och blåköra löpning i fortsättningen. I slutet av nästa vecka ska jag till Skövde Rehabcenter på undersökning och efter det kommer jag nog göra upp en liten plan för hur jag ska komma tillbaka till löpningen på allvar. Innan det kanske jag ger mig ut på nåt liknande löppass som idag.
Kommentera