Det har nu gått två dagar sen Göteborgsvarvet och idag har jag en grym träningsvärk i framsida lår och vader.
Några saker jag glömde att ta upp om Göteborgsvarvet tänkte jag ta upp nu.
Vi var på plats ganska tidigt på förmiddagen och det var väldigt svårt att få tag i nåt nyttigt att äta. Det fanns massor av ställen där det såldes allt möjligt. På ungefär varannat ställe såldes det lakritsremmar eller annat gott godis. Eller också handlade det om hamburgare, korv (chorizo) med bröd. På många ställen såldes det också rosor.
Men det var väldigt svårt att få tag i pasta, frukt och annat som man vanligtvis äter innan ett lopp. Märkligt faktiskt. Däremot hade jag inga problem att dra i mig en lakritsrem EFTER loppet.
Sen har vi ju det där med duschen. Killarna var hänvisade till att duscha ute på en grusplan täckt med lite presenning. Ett allmänt sjabbigt ställe var det faktiskt. Nån värme i duscharna var det inte tal om. Tur att det inte regnade. Då hade det verkligen sett för bedrövligt ut. Egentligen har jag inget emot att duscha ute men de kunde gjort i ordning det lite snyggare tycker jag.
Men helhetsintrycket är ändå positivt. Det är en enda stor folkfest och det är riktigt trevligt att springa detta lopp med folk som hejar och band som spelar längs vägen.
Nästa år får jag starta längre fram och då slipper jag köa. Min placering i år blev 3147 och jag tror att jag kommer att hamna i startled 1B nästa år.
Det ser jag fram emot.
Några saker jag glömde att ta upp om Göteborgsvarvet tänkte jag ta upp nu.
Vi var på plats ganska tidigt på förmiddagen och det var väldigt svårt att få tag i nåt nyttigt att äta. Det fanns massor av ställen där det såldes allt möjligt. På ungefär varannat ställe såldes det lakritsremmar eller annat gott godis. Eller också handlade det om hamburgare, korv (chorizo) med bröd. På många ställen såldes det också rosor.
Men det var väldigt svårt att få tag i pasta, frukt och annat som man vanligtvis äter innan ett lopp. Märkligt faktiskt. Däremot hade jag inga problem att dra i mig en lakritsrem EFTER loppet.
Sen har vi ju det där med duschen. Killarna var hänvisade till att duscha ute på en grusplan täckt med lite presenning. Ett allmänt sjabbigt ställe var det faktiskt. Nån värme i duscharna var det inte tal om. Tur att det inte regnade. Då hade det verkligen sett för bedrövligt ut. Egentligen har jag inget emot att duscha ute men de kunde gjort i ordning det lite snyggare tycker jag.
Men helhetsintrycket är ändå positivt. Det är en enda stor folkfest och det är riktigt trevligt att springa detta lopp med folk som hejar och band som spelar längs vägen.
Nästa år får jag starta längre fram och då slipper jag köa. Min placering i år blev 3147 och jag tror att jag kommer att hamna i startled 1B nästa år.
Det ser jag fram emot.
2 kommentarer
Fredrik
20 May 2008 13:51
Ja, för er andra trogna bloggläsare kommer här min egen version av loppet.
Efter att redan i svinottan blivit nedfraktad till Göteborg i Bubbens Saab var vi på plats på Slottsskogsvallen klockan 9.
Därmed hade jag 6 timmar och 21 minuter med väntan framför mig. Tholins matklocka ringde och vi beslöt oss för att köra en a-lagaruppladdning - halvliggande i gräset med varsin flaska i näven.
När vi inte låg där och lyssnade på en vansinnigt hög version av Linda Bengtzings senaste, passade vi på att gå på shopping. Bubben visade sig vara den ultimata blandningen av prylfreak och köptorsk och fick det att vattnas i munnen på säljarna i Friidrottens hus.
Själv nöjde jag mig med två par sockar.
När det gällde de viktiga frågorna som kostintag- och utsläpp valde jag att gå på bajamajan relativt tidigt. Dels för att slippa köer och dels för att slippa alltför mycket söl. Men jag hade en gnagande oro i magen, var det för tidigt?
Efter sex timmar behaglig uppladdning var det så dags för start. Under de första tre kilometerna kände jag att det guppade lite för mycket i buken. Jag mindes Tholins målande beskrivning av en löpare han sett i fjol som mer eller mindre hade gjort sina behov i farten. Så långt gick det dock aldrig för mig.
Publikstödet under loppet var mycket underhållande och delvis bissart.
De första kilometrarna dominerades av psykningar. ?Två mil kvar ni är hemma om åtta dar!?, skrek bland annat ett par öldrickande män med östeuropeiskt utseende redan efter någon kilometer. Lite längre ner i Majorna fanns en stor skylt med uppmaningen ? Ge upp ? Det är inte värt det? och folk som lockade med öl och köttbullar (!?) till de som bröt.
Lite senare satt en gammal man med dragspel uppallad och uppmickad i sin trädgård och spelade en skön vals.
Överhuvudtaget var inslagen utmed banan av den art att jag kände mig lite som Captain Willard i Apocalypse Now under hans resa uppför floden. Vad som helst kunde dyka upp var som helst.
För min egen lossnade löpningen efter ungefär fyra kilometer. Älvsborgsbron (och även Göta älvsbron) som i förhandssnacket ofta målats upp som en djävulsk golgata sträcka var överskattad.
Överhuvudtaget hade jag nog lyssnat för mycket på alla skräckhistorier, för löpningen gick bra och med fyra kilometer kvar kände jag att jag hade rejält med krut kvar.
Tror att jag fick runners high och sprang som en vettvilling från Avenyn till Slottskogen och när jag kom i mål (på 1.53) var jag inte särskilt trött. Skulle satt in långspurten tidigare.
Sammantaget var det mycket roligare än förväntat att löpa varvet. Satsar definitivt på ny start nästa år, och då ska jag ner på under 1.45.
Anders Carlsson
20 May 2008 21:06
Tack ska du ha Fredrik. Det är precis såna här kommentarer man vill ha på sin blogg. Långa och fylliga.
Nästa år måste vi nog åka ännu tidigare så vi kan vara säkra på att få vår plats och hinna med allt vi ska göra innan loppet startar. Tänk på att du kommer starta tidigare nästa år.
Jag tror att du är lite avundsjuk på alla klipp jag gjorde där nere. Nästa år är det nog du som kommer ut från Friidrottens hus med en helt ny uppsättning kläder och skor.
Kommentera