Jag var hyfsat nöjd i dag när jag kom i mål efter tre varv på Istrums jobbiga 7,2 km-bana. Jag kom i mål på 1,45 och det skulle innebära att jag hade hållit under 5 minuter per kilometer.

Men säg den glädje som vara länge. I mål träffade jag en bekant som hade mätt upp banan till 6,8 km. Vips hade jag sprungit på 5:10 per km.

Lite jobbigt i och med att jag har som mål att springa på 5 minuter per km på Lidingöloppet. Men Istrums bana är riktigt tuff samtidigt som man hela tiden får akta sig för rötter och stenar i spåret.

Ni som följer bloggen kanske även kommer ihåg att jag råkade ut för samma sak i Midnattsloppet i Kvänum för ett tag sen. 10 km-banan var egentligen 9,4 km.

Funderar starkt på att skaffa en egen klocka med GPS. Då skulle jag hela tiden veta hur långt jag har sprungit.

Kommentera

Publiceras ej