På min cykeltur till jobbet i morses tog jag mitt beslut om Lidingöloppet.
Och det blev ganska självklart när jag fick tänka efter lite. Jag kände i morses att det var stel och ömt. Men det var egentligen inte det som gjorde att jag tog beslutet att inte starta.
Risken att få bestående men efter att springa 30 km i kuperad terräng är överhängande för mig och det var det som fällde avgörandet. Loppet kommer ju också tillbaka nästa år så det är bara att se framåt även om det givetvis känns bittert att inte starta när man siktat på detta hela säsongen.
Jag ringde också direkt till kundtjänsten där jag har min sjukvårdsförsäkring och fick faktiskt tid hos en ortoped på Carlanderska (eller rättare sagt SportsMed) i morgon.
Jag återkommer i morgon om hur det har gått där och önskar samtidigt alla som ska starta Lidingöloppet stort lycka till.
Och det blev ganska självklart när jag fick tänka efter lite. Jag kände i morses att det var stel och ömt. Men det var egentligen inte det som gjorde att jag tog beslutet att inte starta.
Risken att få bestående men efter att springa 30 km i kuperad terräng är överhängande för mig och det var det som fällde avgörandet. Loppet kommer ju också tillbaka nästa år så det är bara att se framåt även om det givetvis känns bittert att inte starta när man siktat på detta hela säsongen.
Jag ringde också direkt till kundtjänsten där jag har min sjukvårdsförsäkring och fick faktiskt tid hos en ortoped på Carlanderska (eller rättare sagt SportsMed) i morgon.
Jag återkommer i morgon om hur det har gått där och önskar samtidigt alla som ska starta Lidingöloppet stort lycka till.
3 kommentarer
Jonas Ljung
24 Sep 2010 08:34
Nej, vad tråkigt! Det såg så bra ut för dig i somras. Visste inte att det var så alvarligt. Men du har säkert tagit ett klokt beslut, och kommer igen till nästa års LL hoppas jag!
LOPARJANNE
26 Sep 2010 11:49
Tråkigt men klokt av dig att inte riskera något...
Erik
26 Sep 2010 13:53
synd att du var tvungen avstå lidingö. men du verkar ju grym på rullskidor!
Kommentera