Jag tänkte att jag skulle försöka mig på en utvärdering så här några dagar efter Vasaloppet.

För det första måste jag säga att jag är nöjd med min placering i årets lopp. Trenden nedan visar hur det har gått i mina tre starter. (Går att klicka på den så blir den större).



Men vad är det som har gjort att det gått bra och vad kunde jag gjort bättre?

För det första så satte jag ett tydligt och mätbart mål redan för ett år sen. Jag skulle under 7 timmar. Kanske var det målet inte helt bra eftersom det är beroende av hur vädret är. Jag ändrade i slutet till att jag skulle vara bland de 5000 bästa. Kanske skulle jag gjort det från början? Men i vilket fall så hade jag en morot hela året och det har hjälpt mig oerhört.

Sen startade jag bloggen på sommaren och det satte ytterligare press på mig. Nu hade jag plötsligt offentliggjort mitt mål och det motiverade mig ytterligare. Att sen skriva om sina framgångar och motgångar är också en terapi.

Träningen då? Jo, det började bra med mycket löpning inför Göteborgsvarvet. För mycket ensidig träning visade det sig. Jag fick ont i höften och det följde med mig långt in på hösten. Det misstaget ska jag inte göra om. Men det var en nyttig erfarenhet. Nu tränar jag mycket mer allsidigt (skidor, rullskidor, inlines, löpning, simning, cykling, spinning, styrketräning) och försöker variera mellan långa pass och intervallträning.

Varför gick det bra i Vasaloppet då? Framförallt har jag tränat mycket mer än tidigare år. Ca 130 timmar har det blivit. Kanske inte jättemycket om man jämför med eliten, men om man jämför med andra på min nivå är det nog ganska bra. Jag missade en del i somras pga skada och sjukdom, men de sista månaderna låg jag på 15-20 timmar/månad.

Sen har jag för första gången tränat rullskidor, ca 30 timmar. Utan det hade jag inte orkat staka som jag gjorde. Blir det nåt mer Vasalopp, så är rullskidorna givna.

Det jag har saknat är träning på snö. I snöfattiga sydsverige kanske det inte är så mycket att göra åt. Det fanns konstsnö i Skövde som jag åkte till ibland och så gjorde jag ett försök med träningsläger i Säfsen. Men mer riktig skidåkning hade nog inte skadat. Det är inte bara själva skidåkningen man missar. Att valla skidorna är väl så svårt och det kan vara bra att få lite träning på det.

Tekniken är något jag skulle vilja förbättra. Optimalt vore att komma på ett läger några dagar hos nån som kan.

Jag åkte Skinnarloppet två veckor innan Vasaloppet och det var helt perfekt. Där fick jag i alla fall 45 km bra skidåkning.

Sportdryck som kolhydratuppladdning provade jag inför Skinnarloppet och det slutade med magproblem. Så det är jag tveksam till. Jag skippade det till Vasaloppet och det gick bra ändå. Jag åt mycket mat i stället.

Nog om träningen. Materialet då? Ja, där har jag fått en del hjälp med både nya skidor och stavar. Tyvärr bröt jag ju ena staven innan Mångsbodarna så där rök den fördelen. Min pjäxor/skidskor är däremot ingen höjdare. De är i och för sig ganska sköna, men det känns att stabiliten saknas. Om jag nu åker nåt mer Vasalopp blir det nog nya pjäxor. "Pyjamas" är det ju många som åker i. Är det verkligen nån fördel? Ingen aning faktiskt. Jag åker i vanlig "lager 3" från Everest och kanske tar det emot mer i nerförsbackarna och när det blåser motvind?

En sak jag definitivt borde haft med på Vasaloppet var en sickel. Nu tog det mig åtskilliga minuter att få bort snö under skidorna. Med nån sorts skrapa hade det gått på ett kick.

Sen får vi inte glömma den mentala biten. Jag har ju inte ägnat nån större tanke åt det under året, men mot slutet jobbade jag med "affirmationer", dvs jag skrev ner positiva fraser på ett papper flera gånger per dag veckorna innan Vasaloppet. Jag intalade mig att jag var stark i uppförsbackar, att de andra var tröttare än mig och att jag var bra tränad. Jag hade bra nytta av detta under slutet av loppet.

Men det absolut bästa rent mentalt var faktiskt att Britta Norgren hade lovat att vara godisfri ett år om jag klarade att bli bland de 5000 bästa. Kan man få en bättre morot?

Oj, vad mycket det blev. Nu får det räcka.

Nu är bara problemet, vad ska jag sikta på härnäst? Göteborgsvarvet ska jag ju springa, men jag funderar även på Lidingöloppet. Har även inte bestämt om det blir nåt Vasalopp nästa år. Bloggen kommer jag nog ha kvar, men vad ska jag kalla den?

2 kommentarer

E-Kå

05 Mar 2008 14:50

"Min träningsblogg" låter väl harmoninskt och bra för visst har du rätt i att det sätter lite extra press på en när man väl har offentligtgjort sitt mål. Träna på du i lung och ro. Du kommer nog på nya mål när tiden känns rätt.
Jag är tyvärr för lat för att träna utan press.

UMA Ulrik

05 Mar 2008 20:39

Jag får åter gratta till ett riktigt bra lopp härligt, klart att du åker nästa år jag bestämde mig redan i bussen hem för ett till. Jag tror att diesel också är sugen, vi kan ju följa upp succsen uma 1 med uma 2 ha det bra.
UMA Ulrik

Kommentera

Publiceras ej